we had some times I wouldn't trade for the world
I lördags styrde jag och min trogne vapendragare, Linn, Passaten ner till mitt älskade Strömstad. Det poppades musik, sjöngs och vrålades hela vägen ner. Bilresan bjöd även på en hel del skratt och det blev bara värre ju närmre Strömstad vi kom! Och ju närmre vi kom desto gråare och tråkigare blev också vädret, men det var inget som skulle hindra oss festprissar. När vi väl svängde av mot Strömstad kände jag fjärilar i magen och var allmänt upprymd, jag är verkligen kär i Strömstad.
På kvällen pimplades det Bacardi och öl, vi trotsade regnet och tog bussen in till Strömstad för att betala 100 kronors inträde på Cod, där det var som mest 30 pers och barnfamiljer! Då halkade vårt partyhumör ner , långt ner under fotknölarna. En timme och en öl senare bestämde vi oss för att det fick vara nog, det skulle inte bli mer röj än såhär. Så vi gick ner till grillen och köpte oss lite fyllekäk och gick sen till bussen. Väl vid bussen fick vi ju höra att de hade ändrat till nattaxa och jag som hade räknat ut de så bra att jag tog med pengar så det skulle räcka till buss,inträde och en öl, stog där som ett fån och blev arg när jag insåg att vi var tvugna att gå hem, 5km , i regnet.
Regn, pumps och mördarsniglar, ja ni kan nog räkna ut själva att vandringen hem inte var någon större hit. Speciellt inte när man har en full Linn som skriker efter varje halvmeter, som om kniven satt i henne, för hela cykelvägen var kantad av de där slemmiga äckliga sniglarna. Det tog oss 50 minuter att gå hem och trots att jag hade lust att ta ett hårt tag om Linns hals en stund så kom vi hem helskinnade båda två. När allt kommer omkring så kan man inte vara arg på den där donnan speciellt länge. Väl inne i stugan pratade vi och skrattade igen, en stund , innan Linn somnade som en stock.
Söndagen gick åt att ligga inne i stugan och lyssna på regnet och åskan. Vi fördrev tiden med att först lyssna på Linns inspelning av när hon borstade tänderna. Sendan roade vi oss med att ligga i ett varsitt rum, jag och Linn i det ena och Janni och bella i det andra, och skrika till varandra. Skojade och drev med varandra och skrattade som besatta åt egentligen ingenting. Vi skrattade för att någon annan skrattade, vi höll på i flera timmar. Jag vet inte vad som tog åt oss. Måste ha varit väldigt övertrötta, eller så var det havsluften. En sak är då säker, ingen som inte hade vart i vårt tillstånd hade pallat mer än 5 minuter med oss.
Ännu mer härj blev det när det vankades alkoholförtäring och "jag har aldrig". Där fick man höra en hel del matnyttigt, mycket man inte vill lägga på minnet också för den delen. Sedan tog vi bussen in till stan för att än en gång upptäcka att det var helt dött. Vi gick in och satte oss på Pråmen och tog några drinkar. Där fick vi sällskap av 3 trevliga Strömstadspojkar som drog igång på namn-gissnings-leken. Sen bjöd de med oss på efterfest hemma hos dem, där bjöds det på shottar och singstar och lite mer för vissa. Det var tydligen havslusten som sköljde över.
Under denna helgen myntades även ett nytt uttryck. Självklart var Linn boven i dramat, hon gick och viftade med ett paraply när Janni började skrika och gorma;
Janni: Men Linn, du petar mig ju i hjärtan med paraplyt!
Linn: I ärtan då eller?
Janni: Men hjärtat för helvete.
Tänk vad lite felsägningar och nedsatt hörsel kan göra. Det lät ju mer logiskt att Janni skulle få paraplyet petat i de nedre regionerna, snarare än i hjärtat. Så ni kan ju glömma snippa, det heter ärta. Och jag som gått runt och sagt f-ordet, som jag verkligen inte tycker om men det har fastnat på något vis, kan nu istället säga ärta. Det låter ju mycker mer barnvänligare och nog så mycket roligare!
Något annat ständigt återkommande de här fyra dagarna var något som jag började med och resten fortsatte. Mitt i mina skrattattacker när jag höll mig för magen och frustade lyckades jag alltid klämma ur mig "jag orkar inte mer". Det slutade med att ingen annan heller orkade. Det blev ju så att alla började skratta ännu mer när en efter en kved att de inte orkade.
Hade kanske vart en bra idé att ta kort innan man gluffsade i sig?
Så nu är det nog dags att knyta ihop säcken här.
Helgen blev inte riktigt som vi hade planerat. Vi hade ju beställt fint väder så vi kunde steka på Capri och åka ut till Koster. En ordentlig krogrunda eller två stog ju högt på listan. Men när allt kommer om kring så hade vi otroligt roligt ändå och så mycket som vi har skrattat så har vi nog förlängt våra liv med många år. Strömstad och Karlsson x 3 + Bella = Dagens sanning, det kan bara inte gå fel. Jag längtar redan tillbaka och det skulle inte förvåna mig om jag drog ner någon mer gång under sommarn. Havslusten kanske forsar över en igen.
Kommentarer
Postat av: madde
haha ja det är så klokt såå, för det är då man märker vad livet har att erbjuda ;)
men jag vill väl inte slå dig. jag tycker bara de är kul att höra allt om dina bravader, jag hade ju ändå inget bättre att prata om :D
Postat av: Liinnsaan
haha fyfan ärtan är bäääst ;D
Trackback
